söndag 24 april 2016

Vigårda, Malmö C

Nu kommer det återigen ett inlägg om ett ställe där jag egentligen inte åt en lunchbugrare senast, men som serverar hamburgare till lunch, nämligen Vigårda vid Malmö centralstation.

Det är inte precis första gången jag gick hit, första gången var faktiskt var redan första månaden de hade öppet i Malmö. Läget i ena ände av Malmö C tillsammans med generösa öppettider gör dessutom att Vigårda är ett väldigt bra alternativ till at ta med på tåget, något som jag gjort många gånger och så även ikväll när jag skulle till Göteborg. Matmässigt så är Malmö C riktigt bra för resenären och helt överlägset till exempel Göteborg C, som faktiskt får ställa sig i ett hörn med en strut på huvudet i jämförelse.

Jag tycker Vigårdas originalburgare är ett riktigt bra koncept, men idag ville jag variera mig och beställde den något dyrare (och därmed exklusivare?) bistroburgaren med peppar, bacon, karamelliserad lök, sallad, gurka, Gruyere och tryffelmajonäs.

Det positiva

Styrkan på Vigårdas hamburgare är  balansen mellan ingredienser, ingen tillåts ta överhanden, utna de lyfter istället varandra. Jag tycker dessutom att Vigårdas egna dressing, som man får i en liten bytta bredvid, är riktigt god utan att kännas fet.
Som vanligt så var själva köttbiten bra stekt på Vigårda, i det här fallet så var den svagt rosa och därmed fortfarande saftig. Men de verkar ha tagit bort skylten vid kassan som säger att alla deras hamburgare steks medium om inget annat önskas. Det finns säkert fundamentalister som ogillar den maskingjorda känslan hos Vigårdas hamburgare (som säkert dessutom varit fryst under leveranskedjan), men jag har inget problem med det. Likformigheten gör att det går att standardisera tillverkningen vilket medför att det inte varierar så mycket (alla som ha erfarenhet av tillverkande industri vet att minimal varians är en förutsättning för kvalitetsförbättringar). Det är det som också gör att de inte behöver översteka köttbiten för att vara säker på att den inte är blodig.
Brödet är rätt lätt och fluffigt och rostat på insidan, men det håller faktiskt ihop tillräckligt bra för att kunna ätas med händerna. Hamburgaren känns dessutom väldigt lagom stor i storlek, man är nöjd efteråt utan att bli övermätt.

Det negativa

Gruyere-osten var inte en skiva utan riven ost som inte riktigt hade smält ovanpå burgaren. Jag tyckte dessutom att de var lite snåla med dressing på burgaren, men det åtgärdades lätt.
Vigårda har alltid haft riktigt goda pommes frites när jag varit där, men är det återigen en smaksak vilken typ av fritsar man gillar, Vigårdas är lite mer rustika med en bra knaprig yta. Den här gången så gjorde de tyvärr kardinalfelet att inte fritera dem tillräckligt. Synd då jag tycker att deras pommes står sig i en jämförelse med vilket annat hamburgerställe som helst, och slår faktiskt många mer namnkunniga hamburgerhak i Malmö.

Summering

Som jag skrev ovan konsekvent hanterad köttbit i kombination med balanserad ihopsätting av burgaren och bra pommes gör att Vigårda är en stabil leverantör av hamburgare till lunch, så det finns få anledningar att tveka att gå hit. De är något dyrare än t.ex. tusentvå och vissa luncher är det väldigt fullt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar